Förberedelseklass på stubinen!

Mi Edvinsson | 2016-02-22 | Flerspråkighet, Grundskola, Svenska som andraspråk |

I förra reportaget berättade Pedagog Östersund om de nyanlända elevernas rivstart på Treälvsskolan i Lit. Minst lika mycket rivstart blev det för skolans personal. Hur startar man en ny förberedelseklass med så lite förberedelse för egen del?  

I december fick Treälvsskolans personal bekräftat att det bodde barnfamiljer på campingen i Lit och att det fanns barn som skulle börja på skolan. En lärare tog raskt initiativ och bjöd in familjerna till julkonserten på skolavslutningen för att de skulle få bekanta sig lite med skolan. När personalen gick på jullov visste de att de måste starta upp direkt efter lovet. Men hur? Och vem skulle jobba där?

– När skolan började efter lovet sa rektor att nu måste barnen in i skolan, så jag och en tolk åkte ner till campingen och skrev in dem, berättar Veronica Sköldqvist, SVA-lärare på Treälvsskolan.

Foto: Mi Edvinsson

Totalt handlade det om 11 barn i åldrarna 6-14 år. De flesta kom från Syrien, men det fanns också barn från Afghanistan och Iran.

Nu blev det bråttom att hitta tolkar och lämpliga pedagoger – en knepig situation eftersom sådana inte växer på trän i dessa tider. Rektor lyckades dock skramla fram en förskollärare, en lågstadielärare mellanstadielärare och en högstadielärare som alla kunde jobba deltid. Lågstadieläraren Agneta Karlström är pensionär sedan ett par år.

– Jag nappade på kommunens annons om att det behövdes pedagoger till de nyanlända. Det här är precis vad jag ville ha, det är jätteroligt, säger Agneta.

SVA-läraren har det hektiskt

Det snabbt hopplockade teamet började den 18 januari. Veronica, som är skolans enda SVA-lärare, fick från början huvudansvaret.

– Det finns stor kompetens bland pedagogerna, men det är ingen som är SVA-utbildad. Jag springer emellan och hjälper till så gott det går. Ibland tar jag de äldsta eleverna en stund för att ge dem lite svårare uppgifter, säger Veronica.

Gunilla Nolervik, som har stor erfarenhet från skolan på flyktingförläggningen i Grytan, har nu fått ett rektorsansvar för den färska förberedelseklassen.

– Det är bra! Då kan pedagogerna fråga henne också, och inte bara mig, säger Veronica som verkligen har fullt upp.

Det är även Veronicas ansvar att kartlägga de nya eleverna, allt enligt lagen som trädde i kraft vid årsskiftet. Hittills (3 veckor efter start, reds. anm.) har hon bara hunnit med att kartlägga en elev helt och hållet.

– Det får bli efter förmåga. Man har ju bara den tid man har, men det känns som att vi har ganska bra koll ändå, säger Veronica.

De flesta av de äldre barnen har hygglig skolbakgrund, bara en elev saknar det helt. Ibland är saker och ting inte heller som man tror. En elev som bara gått ett par år i skolan och sedan har ”studerat hemma”, är den som har bäst kunskaper av dem alla.

Organisation under uppbyggnad

Klassrummet bredvid fyrans har blivit den nya förberedelseklassens hemvist. Tolkarna är med hela tiden och koncentrerar sig på de yngsta barnen som inte lärt sig läsa latinska bokstäver. Agneta Karlström, med sin långa erfarenhet av läsinlärning, kan även hon uträtta mycket nytta när det gäller de yngsta.

Foto: Mi Edvinsson– Jag lär förskollärarna det här med läsinlärning. Det är viktigt att barnen förbereds ordentligt i kärnämnena. Även när det gäller den grundläggande matematiken kan jag vara med och fila lite, säger Agneta.

Efter tre veckor med den nya förberedelseklassen tycker pedagogerna att det går ganska bra. Största problemet är att de ännu inte känner sina kollegor ordentligt och att de har för lite tid att prata ihop sig. De känner sig för och försöker bygga upp en fungerande organisation.

– Eftersom pedagogerna jobbar deltid är inte alla här samtidigt. Vi har en bok där vi skriver upp vad vi gjort. Sen har vi möte en stund varje onsdag, säger Veronica Sköldqvist.

– Vi behöver egentligen mer tid tillsammans. Man grunnar mycket om kvällarna på allting, men det är också väldigt kreativt, säger Agneta.

Text och foto: Mi Edvinsson

Läs också artikeln ”Rivstart för Treälvsskolans nyanlända”

 

 

Förberedelseklass på stubinen!

Rivstart för Treälvsskolans nyanlända

Mi Edvinsson | 2016-02-18 | Flerspråkighet, Grundskola, Svenska som andraspråk |

För de äldsta eleverna i förberedelseklassen finns ingen tid att förspilla när det gäller att lära sig lärobokssvenska. De grillas i intensiva pass och de är ivriga att lära. Den sociala inskolningen får komma efter hand.

SVA-läraren Veronica Sköldqvist flyger fram genom korridorerna med raska steg. I flykten hälsar hon på en tolk som inte varit här förut och ger honom instruktioner, hon träffar förberedelseklassens tolkar i persiska och arabiska och stämmer av dagens upplägg, hon tar hand om en SVA-elev och sätter henne i arbete och tar – utan att hämta andan –  emot de fem äldsta eleverna från förberedelseklassen med ett leende.

– Vad är det för dag idag? frågar Veronica och pekar på det som står i högra hörnet på tavlan.

-Fredag!

Det nödvändiga skolspråket

Lektionen startar direkt. Det finns ingen tid att förspilla. De elva eleverna i den nya förberedelseklassen på Treälvsskolan har ett åldersspann från förskoleklass till årskurs 7. Alla tillfällen att träna svenska är visserligen bra, men de äldsta behöver större utmaningar för att komma framåt. Att starta i årskurs 6 eller 7 i främmande land och försöka nå godkända betyg i nian är en oerhört tuff uppgift. Veronica Sköldqvist, skolans enda SVA- lärare, ser vad hon måste göra.

– Jag tar hand om de äldsta ibland och lär dem läromedelsspråk för att de ska klara av att läsa faktatexter. De blir glada när de är med mig och får lite svårare uppgifter. De kan tycka att det går lite långsamt tillsammans med de yngre, säger Veronica.

Intensiva lektioner

Väggarna i Veronicas rum är fulla med skolboksord. På tavlan, bredvid bilden på lejonet,  finns det fler ord och korta meningar.
Däggdjur. Diar. En tand, flera tänder. Lejonet jagar i flock. De repeterar, talar i kör, lägger ihop meningar med röda och gröna lappar, skriver i skrivboken. Foto: Mi EdvinssonVeronica talar svenska hela tiden, men i lagom dos. Hon talar minst lika mycket med kroppen. Hon anstränger sig. Vänder ut och in på sig för att de ska förstå. Det är som ett fysiskt träningspass. Bara ibland åker datorn med översättningsprogrammet fram.

Det är elevernas tredje vecka i den svenska skolan. Barnen  är på hugget, ivriga att lära. Hur skriver man nu den latinska bokstaven ”d”? Efter att ha tränat ett par gånger på tavlan går det bättre.

Sedan blir det drillning i de svåra svenska vokalerna. Eleverna härmar och det blir lite fnissigt. ”U” är ett helt absurt läte!

Åter till lejonet. Med hjälp av  bilder, siffror, ord och yviga gester skapar de en faktasats: Lejonet äter antiloper.

– Vad äter du? säger Veronica och pekar på Achmed.

– Pizza, ler han.

Den sociala inskolningen

Så snabbt som möjligt ska de nyanlända eleverna få ha ämnen som bild och slöjd tillsammans med den svenska klass som de senare ska bli deras hemvist. Två elever som har läst engelska och franska i sitt hemland deltar redan på dessa lektioner tillsammans med de svenska eleverna. Pedagogerna har även pratat om möjligheten att utse faddrar och vikten av att göra saker tillsammans för att odla de sociala kontakterna.

Just nu träffar de nyanlända mest eleverna i åk 4 och 5 eftersom de har klassrummen bredvid varandra och har rast samtidigt.

– De svenska 4-5:orna är jätteintresserade av att leka med de nykomna. Och de äldre nyanlända hänger faktiskt på. Jag är förvånad, men det verkar som om de tycker att det är kul med snön och att få leka. De kanske inte har fått leka så mycket och har en del att ta igen, säger Veronica.

Med tolkens ögon

Den persiska tolken, en ung man som talar mycket bra svenska, ser en annan orsak till att de nyanlända ofta fungerar bra tillsammans med svenska barn som är yngre än de själva.

Foto: Mi Edvinsson

– De svenska barnen har så mycket mer information om hur saker går till vad gäller känslor, kontakt och liknande. En trettonårig nyanländ kille kan fråga mig: ”En tjej skrev ”hej” till mig på Facebook. Vad ska jag göra!?”

Tolken har sett att det generellt verkar lättare för de yngsta nyanlända att komma in i den svenska gemenskapen.

– De svenska barnen tycker att de små nykomlingarna är söta, och de yngre leker ofta många tillsammans. De som går i 6-9 umgås ofta i små grupper där det kan vara svårt att komma in, säger han.

Samtidigt ser han att det finns en stor nyfikenhet bland de svenska barnen och en vilja att kommunicera. Ibland får han frågor om vad till exempel ”hej” heter på persiska. Han tror att det blir bra om de bara får göra saker tillsammans och lära känna varandra.

– Men barnen trivs. Det är stor skillnad på skolan här och i deras hemland, och de kan känna sig lite rädda i början, men sakta lär de sig att det är okej att prata och säga vad man tycker, säger han.

Text och foto: Mi Edvinsson

Läs även artikeln ”Förberedelseklass på stubinen”

 

 

Rivstart för Treälvsskolans nyanlända

Oliver Twist på tre språk

Nu har jag skaffat Oliver Twist på persiska och arabiska

Det ska bli roligt att samarbeta med modersmålsundervisningen kring boken. Vi läser boken på svenska på sva-lektionerna och jobbar med läsförståelse, nya ord och begrepp. Parallellt med sva läser eleverna och arbetar med boken på sitt eget språk på modersmål. Blir ett spännande projekt!! Böckerna på persiska och arabiska beställde jag ifrån:
https://www.khbooks.se/produkt/oliver-twist/

Oliver Twist på tre språk

Oliver Twist

Oliver Twist och barnkonventionen

På SO-lektionerna har mina sva-elever läst om den industriella revolutionen i England. Därför tyckte jag det passade bra att eleverna fick läsa boken om Oliver Twist. Vi har varvat bokläsning med att kolla på filmen. Det finns mycket att diskutera kring boken och filmen, speciellt hur man på den tiden utsatte barn för barnarbete. Man kan koppla ihop detta med vad barnkonventionen säger och diskutera vilka rättigheter Oliver Twist gick miste om på den tiden berättelsen utspelar sig.

Oliver Twist

Skönlitteratur i undervisningen

Vad ska vi läsa?

Skönlitteratur spelar en viktig roll i sva-undervisningen, anser Veronica Sköldqvist. Hennes elever läser många texter som är kopplade till vad de gör i SO- och NO-undervisningen

Veronica Sköldqvist  är lärare i svenska som andraspråk på Treälvsskolan i Östersund. Till hennes klassrum kommer elever, från årskurs 1 till 9, som läser svenska som andraspråk samtidigt som klasskamraterna har svenska. Hon undervisar också i en nystartad förberedelseklass.

Foto: Marie Birkl

– Skönlitteraturen spelar en otroligt viktig roll. Jag brukar säga att vi gör olika resor. Vi läser massor av skönlitterära texter för att eleverna ska få ett rikt ordförråd. Det som skiljer sva-undervisningen från svenskundervisningen är nog att vi fokuserar mycket mer på språket.

Veronica Sköldqvist väljer böcker utifrån vad eleverna håller på med i andra ämnen. Håller de till exempel på med mänskliga rättigheter kan hon välja en bok som handlar om det, som Felix gatubarn av Monica Zac.

– Då får de det perspektivet och så jobbar vi kring det. De får SO i svenskan.

Läser eleverna om den industriella revolutionen kan de läsa Charles Dickens Oliver Twist hos henne. Det ger en inblick i hur det var i England på den tiden.

Hon har några böcker som hon hela tiden återkommer till, exempelvis Katitzi och som alla – oavsett ålder – tycker om. En annan är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som elever i olika sva-grupper arbetar med på olika nivåer.

Just nu håller årskurs 4 på med Sveriges alla landskap. I sva-undervisningen läser de en bilderbok med Nils Holgersson.

– Eleverna får både text och bild som vi kombinerar med film. Arbetet i SO förstärks när de har sva hos mig.

Högstadieeleverna vill läsa samma böcker som sina klasskamrater. Så när klasserna läser Jan Guillous Ondskan eller Jonas Hassen Khemris Ett öga rött så hakar Veronica Sköldqvist på.

– De som går i sjuan nu har varit här i två, tre år och klarar att läsa samma bok. När jag har elever som varit kort tid i Sverige får jag göra på ett annat sätt. Får jag en elev från förberedelseklassen tar jag hjälp av studiehandledaren.

Hon vill att eleverna ska komma i kontakt med svenska författare som Astrid Lindgren och Selma Lagerlöf. Det är viktigt att de får med sig samma kulturskatt som klasskamraterna och känner till olika karaktärer.

– Kommer de nyanlända i åttan har de bara två år på sig att hämta in den kunskap som de andra eleverna fått sedan årskurs 1.

Både Astrid Lindgrens och Selma Lagerlöfs böcker passar bra till alla åldrar, anser hon.

– Med lite äldre elever brukar jag använda Mio Min Mio och Bröderna Lejonhjärta. Till Emil i Lönneberga, som jag använder på låg- och mellanstadiet, finns bra färdigt material och lättlästa böcker.

I årskurs 9 kan hon använda Gösta Berlings saga och på olika sätt förbereda eleverna inför gymnasiet.

– När de kommer dit ska de bland annat känna till olika epoker. Jag brukar göra en snabbgenomgång.

 

http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2016/03/29/litteratur-satt-skapa-sammanhang

 

Skönlitteratur i undervisningen

Felix gatubarn i klassrummet

Jag är lärare i svenska som andraspråk och i min undervisning använder jag mig av många olika skönlitterära böcker. Skönlitteratur är fantastisk att jobba med eftersom eleverna får möta nya världar och lära sig språkets olika nyanser med nya ord och begrepp, samt att de får kännedom om olika lässtrategier.

När jag introducerar en ny bok för mina elever säger jag att vi ska göra en resa tillsammans. ”Boken vi ska läsa tar oss till landet Guatemala där vi kommer att få stifta bekantskap med en liten pojke som heter Felix.”

Efter den introduktionen ger jag eleverna en bild av bokens framsida som de klistrar in i sin skrivbok. Därefter ska de säga vad de ser på bilden och vad de tänker:

– Jag ser ……

  • – Jag tänker att ………

Eleverna säger:

”Jag ser en pojke”

”Jag ser två poliser som slår pojken”

”Jag tänker att pojken blir jagad av poliserna”

”Jag tänker att pojken är rädd”

Allt som eleverna säger skriver jag upp på tavlan. När alla fått säga vad de ser och vad de tänker är det dags för eleverna att individuellt skriva i sina skrivböcker vad de ser och vad de tänker om bilden. De elever som kan mindre svenska kan ta hjälp av de meningar och ord vi har skrivit upp på tavlan.

När vi ska läsa första kapitlet sätter jag upp en affisch på tavlan med nya ord och begrepp.

Det är bra att synliggöra de nya orden så att eleverna kan se dem tydligt och få en förförståelse inför det vi ska läsa gemensamt.

Först läser vi första kapitlet tillsammans och går igenom och förklarar nya ord och begrepp för att förståelsen skall bli optimal.

Därefter skall eleverna svara på några frågor och göra en skrivuppgift som är kopplad till läsförståelsen. Då är det bra att affischen med de nya orden syns tydligt så att de kan använda  de nya orden och begreppen som de lärt sig.

 

Svenska som andraspråk

Pedagogisk planering

Arbetsområde: Skönlitteratur

Syfte

Enligt läroplanen för grundskolan 2011 i ämnet svenska som andraspråk ska du:

* få möta samt få kunskaper om skönlitteratur från olika tider och skilda delar av världen

* utveckla din förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter

* utveckla dina kunskaper i svenska språket

* utveckla din förmåga att formulera dig och kommunicera i tal och skrift

Arbetssätt

* Vi läser boken Felix gatubarn.

* Vi kommer att arbeta med boken där du visar din läsförståelse genom att både skriftligt och muntligt redovisa det du har lärt dig.

* Inlämningsuppgifter

Bedömningen sker på tre sätt:

1. De kunskaper du visar t ex vid inlämningsuppgifter och under dagligt arbete.

2. Hur bra du förmedlar dina kunskaper ( t ex genom att ge svar av hög kvalitet på uppgifter och argumenterar väl i diskussioner).

3. Hur bra du planerar, genomför och utvärderar ditt arbete.

 

Här är läsförståelsefrågor till första kapitlet, samt en skrivuppgift:

Felix gatubarn

1. Förklara vad ett gatubarn är.

2. Varför skulle Felix samla tillräckligt med mod?

3. Förklara varför det var ett problem att Felix hade blivit större.

4. Varför gick det lättare att tigga när Felix var mindre?

5. Vilket hemligt vapen hade Felix som gjorde honom mindre rädd?

6. Vad köpte Felix för sina sista pengar?

7. Var utspelar sig berättelsen?

8. Varför var det ingen som ingrep när poliserna misshandlade Felix trots att många såg det som hände? Vad tror du?

9. Skriv, berätta och reflektera över vad du tänker om att Felix sniffade lim.

10. Skriv, berätta och reflektera över det som hände med Felix att han blev misshandlad av poliserna.

11. Skriv i jag-form och berätta vad som hände i första kapitlet. Du ska låtsas att du är Felix.

Målen skrivna på flera språk

När vi jobbat med skönlitteratur i skolan är det flera av barnen som undrar varför vi ska läsa så många böcker och varför vi ska svara på frågor och skriva sammanfattningar. Därför har jag i ett samarbete tillsammans med skolans modersmålslärare, förtydligat målen i svenska som andraspråk på en plansch, skriven på både svenska, arabiska och persiska. Nu förstår alla varför vi ska läsa skönlitteratur.

 

Felix gatubarn i klassrummet